Eskalering...

 Det är ju snyggt när Lucie Havelka, min före detta arbetsgivare, anmäler mig till Försäkringskassan. Jag blir inte förvånad, då hon sagt till min man vid ett av deras samtal, att jag är olagligt sjukskriven. Det vet hon, som så mycket annat hon inbillar sig att hon vet om mig. 

Jodå, enligt henne kan man inte "driva" en kattförening, och vara sjukskriven samtidigt. Nu är det ju inte så att jag driver föreningen, vi är 10 personer som hjälps åt att hålla den igång. Min uppgift i den är minimal. Men det låter ju bra med en överdrift, som så mycket annat hon har skrivit om mig bl a till kronofogden. Lögn på lögn på lögn. Har man inga hemska sanningar att komma med, får man fabulera. Ännu en erfarenhet jag har av livet, är att lögner fastnar i halsen på den som slänger ur sig dom, och riskerar i slutänden att kväva dem. Så lär det bli även i detta fallet. 

Men nu vill hon väl knäcka mig ekonomiskt. Hon som inte ens betalade mig avtalsenlig lön, hon som aldrig betalade min lön i tid, jag fick påminna henne varenda månad den 27, att hon skulle sätta in pengarna till mig. Hon som aldrig betalade ett öre för all den övertid jag jobbade på kliniken. Hon som vägrade att ge försäkringskassan besked om min löneförhöjning, så att jag kan få rätt ersättning. 

Och nu vill hon knäcka mig ännu mer ekonomiskt. Lucie är verkligen ute efter att plundra mig på allt. Som tack för allt jag gjort för henne, slår hon en slägga i skallen på mig. Tack för den! 

Undrar på vilket sätt hon inbillar sig att det hjälper några hemlösa katter i förlängningen....

Jag är omåttligt irriterad på mig själv att jag inte sa upp mig tidigare, långt, långt tidigare.... Men det var väl den envisa lojaliteten. Den som fick mig att jobba trots att jag hade ryggskott från helvetet, den som fick mig att gå till jobb med bältros, och den som fick mig att jobba trots förkylningar och influensa. Jag ska villigt erkänna att jag var dum i huvudet. Och det är en last som är tung att bära. 

Nu får vi väl se vad kronofogden kommer fram till för beslut denna gång. De lät oss besvara Lucies räcka av lögner och svartmålning, vilket ju hedrar dom. Men om det i slutänden ändå är fina titlar som segrar, eller om det blir den fattiga bondlurken i skogen, det återstår att se. Jag vet i alla fall att mina katter är mina. Inte FHHKs, eller ens deras veterinär, Lucie Havelka. 

FHHK har redan 74 katter i sin ägo. Varför det inte räcker för dem, när de beklagar sig över sin ekonomi gång på gång, utan tvunget ska ha 15 infektionskänsliga, dyra katter till, är ju frågan. Svaret på frågan är att Lucie Havelka vill hämnas på mig för min uppsägning, med Kristin Börstad ivrigt påhejandes. Kristin som plötsligt en kväll i chatten, anklagade mig, rakt ut ur luften, för att hata henne. Och Lucie för att inte lita på henne. Det kändes väldigt obalanserat vid tillfället. Ingen av dessa båda damer var intresserade av pengar när Inga erbjöd dem pengar för att avsluta sitt bråkande. Varken av 27000 kr, eller 50000 kr. Inte heller kom de med något motbud. Vilket ter sig märkligt, då FHHK är skyldiga Lucies veterinärklinik 6-siffriga belopp. Men det bevisar bara ytterligare en gång, att deras avsikt med hela den här cirkusen, är hämnd, och åter hämnd. FHHKs ekonomi kommer i andra, eller tredje hand. 

Sen att FHHK ska betala flytten av kattstugan, lär ju öka skulden med ytterligare 6-siffriga belopp. Men det är tydligen inget som bekymrar dem nämnvärt. Det är väl bara att starta en insamling på facebook, folk bidrar säkert gärna med pengar, pengar som inte gynnar varken FHHKs intagna katter, eller de katter som nu har sin trygghet i stugan. 

Lucie och Kristin kräver i sin skrivelse till kronofogden, att jag ska gräva upp liken efter de katter som har avlidit här hemma. Det började med Honeys döda kropp, som Kristin Börstad skrev till min advokat om, men när hon redan var begravd, skulle de plötsligt ha liken efter opreciserat hur många katter. Mycket makabert. Kanske tror de att kronofogden under pistolhot, ska tvinga mig att gräva upp förmultnade lik. Det lär aldrig inträffa. Och vad ska de ha dem till?! EN andra begravning, där Lucie kan pynta deras gravar med allehanda buskar och dyra blommor? Det har FHHK redan lagt alltför stora summor på genom åren. Alla buskar och permanenta blommor nere runt katthemmet, och i rastgårdarna, är planterade ovanpå en död katt. Det är ganska många vid det här laget.....

Nåja, vi får väl se var allting slutar.

Helen, Kattstugan i Höör